Alfred Kirchhoff

Se Vükiped: sikloped libik
Alfred Kirchhoff
Moted: 23 mayul 1838
Erfurt
Deadam: 8 febul 1907
Mockau[*]
Cal(s): hitaledavan[*], hiprofäsoran[*], nativestigan[*]
Tatät(s): Kingdom of Prussia[*]

Hiel Alfred Kirchhoff (1838 mayul 23 in Erfurt - 1907 febul 8 in Mockau nilü Leipzig) äbinom taledavan Deutänik. Äbinom i Volapükan in Halle, kö äbitom as presidan Volapükakluba di Halle.

Lifajenäd[redakönredakön fonäti]

Posä el Kirchhoff ifinükom julatidüpi okik, ästudom natanolavis in niver di Bonn. Lätikumo ävegom lü Jena ad laistudön jäfüdi ot. Ün 1861 äfinükom studi at benosekiko me penot (De labiatarum organis vegetativis).

Pos atos el Kirchhoff ävobom lä zänodajuls mödik, ed ün 1865 päfeapladom lü febodajul in Berlin. Ün 1871 äprimom ad tidön taledavi lä krigakadäm di Berlin. Ya mö yels tel pos atos ävedom Profäsoran Taledava ed äprimom ad vobön in Halle.

Ün 1878 pälasumom as liman ela Deutsche Akademie der Naturforscher Leopoldina (Kadäm Deutänik Natavestiganas: Leopoldina). Siso el Kirchhoff ävobom ziliko pö votastid tidama taledava in juls. Leigo äbinom jäfedik gönü taledav: vü 1884 e 1904 äbinom redakan timapenäda: Forschungen zur deutschen Landes- und Volkskunde.

Lautots[redakönredakön fonäti]

Tefü Volapük:[redakönredakön fonäti]

  • 1887. Offene Antwort auf Herrn Prof. Gustav Meyers „Harmlose Betrachtungen über Volapük“. Wien: Devidé.
  • 1887. Volapük. Hilfsbuch zum schnellen und leichten Erlernen der Anfangsgründe dieser Weltsprache. Halle a.S.: Waisenhaus. (Sa „Schlüssel“ = kik 22padik.) (Dabükots 1id, 2id, 3id ün 1887; 4id e 5id ün 1888. Dabükot balid pätraduton in Linglänapük ün 1888 me däl lautana as: Volapük or Universal Language. A short grammatical course. Authorised translation. 2. ed., improved and amended. London: Sonnenschein, Lowrey. Päbevobon e pätraduton i fa K. Linderfelt ini Linglänapük, ma jin nesekidiko.).
  • 1887. Spikäd tiädü: „Die Ziele der Weiter-Entwickelung des Volapük“, tü 1887 gustul 7 (del balid Volapükakongreda di München); vödem spikäda at kanon patuvön in Spielmann (1887, pads: 43-46).
  • 1888. Über Volapük, sein Wesen und seine Bedeutung. Graz o.J.: Styria. (Debükot de el Grazer Volksblatt.)

Tefü taledav:[redakönredakön fonäti]

  • 1861. De labiatarum organis vegetativis.
  • 1882. Schulgeographie. (Taledav pro juls.)
  • 1887-1904. Forschungen zur deutschen Landes- und Volkskunde. (Vestigams tefü taledav e menav Deutänik; timapenäd)
  • 1892. Erdkunde für Schulen. (Taledav pro juls.)

Literat[redakönredakön fonäti]

  • Haupenthal, Reinhard. 1982. Volapük-Bibliographie. Hildesheim, Zürich, New York: Georg Olms Verlag. (Päpüböl kobü dabükot nulik ela Volapük die Weltsprache ela Schleyer.)
  • Kniele, Rupert. 1889. Das erste Jahrzehnt der Weltsprache Volapük. Verlag von A. Schoy, Buchhandlung, Ueberlingen a. B. (Dönu päpübon ün 1984 fa Reinhard Haupenthal, Saarbrücken: Editions Iltis.) (Vödem rigädik, ma dabükot balid).
  • Spielmann, Sigmund. 1887. Volapük-Almanach für 1888, verfasst von Sigmund Spielmann. I. Jahrgang. Lekaled volapüka plo yel balmil jöltum jölsejöl, pelautöl fa Spielmann Sigmund. Yelüp balid. Leipzig: Mayer. (Vödem rigädik.)