Compsosuchus

Se Vükiped: sikloped libik
iCompsosuchus
Timäd fösilik: fin Kretata

Edadeadöl (fösil)
Dadiläd nolavik
Regnum: Animalia
Phylum: Chordata
Classis: Sauropsida
Superordo: Dinosauria
Ordo: Saurischia
Subordo: Theropoda
Infraordo: Ceratosauria
Superfamilia: Abelisauroidea
Familia: Abelisauridae
Genus: Compsosuchus
Species: C. solus
Compsosuchus solus
Matley & Von Huene, 1933

Elaf Compsosuchus (siämü „krokod jönik“) äbinon dinosaur famüla: Abelisauridae, kel älifon dü fin Kretata (bü yels za 70-balions, dü period: Maastrichitan) uto, kö anu topon Lindän.

Bepenam[redakönredakön fonäti]

El Compsosuchus äbinon dinosaur smalik ä slenik lunotü mets za tels, geilotü mets za 0,8 e vetotü milgrams za teldegs.

Jenotem[redakönredakön fonäti]

El Compsosuchus päbepenon ün 1933 fa hiel Friedrich von Huene e hiel Charles Alfred Matley stabü fösils nemödik (yoins) in fomam di Lameta pätüvöls, in bel: Bara Simla, in tat: Madhya Pradesh, in Lindän. Bid patedik binon el C. solus. Sekü nemöd fösilas, el Compsosuchus suvo palelogon as nem dotik (nomen dubium).

Dadiläd[redakönredakön fonäti]

Yoins pätuvöl sümon boso ad uts elafa Allosaurus, sekü kod kinik el Compsosuchus pädadilädon primo as limaf famüla: Allosauridae. Poso päpladon vü elafs Coelurosauria, ab atimo palelogon as limaf famüla: Abelisauridae bi yoins sümons nog plu ad uts elafas Carnotaurinae, kelos tikodükön dö volfam kobiköl vü ons ed els Allosauridae. Mobs at ye padöbatons nog, e mödikans cedons, das el Compsosuchus binon nem dotik (nomen dubium).

Literat[redakönredakön fonäti]

  • Von Huene, F, e C. Matley. 1933. The Cretaceous Saurischia and Ornithischia of the central provinces of India. Pal. Indica, nüm: 21, pads: 1-74.
  • Molnar, R., S. Kurzanov e Dong Zhiming. 1990. In David B. Weishampel e vot. (red.): The Dinosauria. Berkeley, Los Angeles, Oxford: University of California Press.
  • Novas, F., F. Angolin e S. Bandyopadhyay. 2004. Cretacious theropods from India: A review of specimens described for Huene and Matley (1933). Rev. Mus. Argentino de Cs. Nat., ns Buenos Aires. ISS1514-5158.

Yüms plödik[redakönredakön fonäti]

In Linglänapük:

In Deutänapük: