Edmontonia

Se Vükiped: sikloped libik
iEdmontonia
Elaf Edmontonia.
Elaf Edmontonia.
Edadeadöl (fösil)
Dadiläd nolavik
Regnum: Animalia
Phylum: Chordata
Classis: Sauropsida
Superordo: Dinosauria
Ordo: Ornithischia
Subordo: Thyreophora
Infraordo: Ankylosauria
Familia: Nodosauridae
Genus: Edmontonia
Sternberg, 1928

Elaf Edmontonia äbinon dinosaur tegilabik, limaf famüla Nodosauridae dona-Kretata. Nem onik sinifon 'se Edmonton' (ibä pätüvon in Edmonton, Alberta, Kanadän).

Tüv e bids[redakönredakön fonäti]

Bid patedik ela Edmontonia, E. longiceps, pätüvon ün 1924 fa George Paterson. No ägeton nemi jü 1928, de hiel Charles M. Sternberg. E. rugosidens, calöfiko pänemöl fa hiel Charles W. Gilmore ün 1930, pätuvon in Fomam di Aguja in Täxasän. Bids ela Edmontonia binons:

  • E. longiceps (bid patedik);
  • E. rugosidens, kel lunomiko geton el genus lönik oka, Chassternbergia, rigiko pämoböl as el subgenus fa Dk. Robert T. Bakker ün 1988 (Edmontonia (Chassternbergia) rugosidens), stabü difs in kranapropors leigodü el E. longiceps[1][2] El subgenus at no pelasumon valemo;[3][4][Tümolog vöda: Chassternbergia: stimü hiel Charles Mortram Sternberg (1885-1981): fösilavan Kanadänik, kel ün 1928 änemom ed äbepenom eli Edmontonia longiceps: dinosaur famüla Nodosauridae, keli hiel Robert Bakker poso ögebom as stab famüla nulik: Edmontoniidae, kel äkeninükon eli subgenus nulik, Chassternbergia, äsi eli genus nulik: Denversaurus schlessmani. El Sternberg ya pästimon sekü vob büik oka tefü el Edmontonia longiceps.[5]]
  • ed elaf E. australis,[2] kel sevädon te stabü platots särvigik anik, e valemo palecedon as nem dotik (nomen dubium).[3]

Süvo pepladon ini grup at el genus: Denversaurus schlessmani (lasär se Denver, ela Schlessman). Nem at pägivon fa Bakker ün 1988 pro kran de period: Maastrichtian (löpa-Kretat), se Fomam di Lance in South Dakota,[1] ab pacedon fa fösilavans posik dütöli lü el Edmontonia rugosidens.[4] Bid patedik ela Denversaurus binon in konlet Museda Natajenava di Denver (atimo Neta- e Nolavamused di Denver), kelos binon kod nema ela genus at.

Vönalifav[redakönredakön fonäti]

El Edmontonia äbinon gretik ä tankafomik, lunotü mets za 7 e geilotü mets za 2. Älabon platotis bomik su bäk e kap okiks, e tipotis spinafomik fol su flan alik jotas okik, kelas tels pädilons ad spinils votik. Jiniko pägebons dü nämamäts ko votikafs. Ad jelön oki ta mitifidafs, luveratiko äkropikon glunio ad läsükön mögi tataka ta bälid nenjelik oka.

Literat[redakönredakön fonäti]

  1. 1.0 1.1 Bakker, R.T. 1988. Review of the Late Cretaceous nodosauroid Dinosauria: Denversaurus schlessmani, a new amor-plated dinosaur from the Latest Cretaceous of South Dakota, the last survivor of the nodosaurians, with comments on Stegosaur-Nodosaur relationships. Hunteria toum: 1(3), pads: 1-23.
  2. 2.0 2.1 Ford, T.L. 2000. A review of ankylosaur osteoderms from New Mexico and a preliminary review of ankylosaur armor. In: Lucas, S.G. ed A. B. Heckert (dab.). Dinosaurs of New Mexico. New Mexico Museum of Natural History and Science Bulletin toum: 17, pads: 157-176.
  3. 3.0 3.1 Carpenter, K. 2001. Phylogenetic analysis of the Ankylosauria. In: The Armored Dinosaurs, ed. by K. Carpenter, pads: 455-484. Indiana University Press. ISBN 0-253-33964-2.
  4. 4.0 4.1 Vickaryous, M. K., T. Maryańska, e D. B. Weishampel. 2004. Ankylosauria. In: Weishampel, D. B., P. Dodson, e H. Omólska (dab.)The Dinosauria, pads: 363-392. University of California Press. ISBN 0-520-24209-2.
  5. Tümolog ela Chassternbergia pesedon obes fa bevüresodatopäd: www.dinosaurnames.net