Cifapad

Se Vükiped: sikloped libik


Benokömö ini Vükiped: sikloped libik, keli alan dalon redakön.

Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 36,289.
(Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)

Yeged adelo pevälöl

Elaf Dracorex äbinon dinosaur famüla Pachycephalosauridae se Nolüda-Merop finü Kretat. Bid patedik (ä teik) binon el Dracorex hogwartsia, siämü „drakareg se Hogwarts“. Sevädon stabü kran ti lölöfik, äsi särvigavirebs fol (kilid, jölid, zülid ed el atlas). Fösils at pätüvons in Fomam di Hell Creek in tat Lamerikänik: South Dakota fa löfälafösilavans kil se Sioux City (Iowa). Kran poso pälegivons Musede Cilas (Children's Museum') di Indianapolis ad pävestigön ün 2004. Päbepenon calöfiko ün 2006 fa hiels Robert Bakker e Robert Sullivan.

El Dracorex: planifidaf älabon su kran okik honedis tipik, bölis e snudi lunik. Distü limafs votik anik famüla: Pachycephalosauridae, el Dracorex no älabon flomi bobik: äbinon güo plenöfik. Fösils ädutons luveratiko lü yunaf, ab klülädü nivod bomükama virebas särvigik, yunaf at ya äbinon nilü mad. Koap onik älabon lunoti metas za kilas. Patöfs votik ela Dracorex sümons ad uts elafa: Stygimoloch: limaf votik famüla: Pachycephalosauridae.

Telnem: Dracorex hogwartsia, stabü mobs visitanas Museda Cilas di Indianapolis, stimon otüpo drakis (Dracorex sinifon: „drakareg“), ad kels nim at äsümon, e bukasökodi pöpätik: „Harry Potter“, fa jiel J. K. Rowling pelautöli. (Yeged lölik)

Magod avigo pevälöl

Kleudan e saludan otimik: hiel ,Stefan Pärmik’ su veg lü Moskav. El ,Stefan’ äbinom datuvan lafaba vönapärmik, pägeböl de tumyel 14id jü tumyel 17id ad penön süryeni.

Sevol-li, ...

Leyans veütikün

Coged dela

Bal lesonas dünasta Linglänik ämuton ün yun okik, leigoäsä kadets votik, dünädön su julanaf. Tü del seimik lebüdan äkomitom ome ad kalkulön kuratiko stanedi nafa. Ven äblümom ko atos, lebüdan äluxamom kalkuli omik.

„Mutob begön ore, o löpätal! ad deükön leigedahäti orik,“ lebüdan äsagom fino.

„Dalob-li säkön sekü kod kinik?“ leson stunik ägespikom.

„Bi ma kalkul orik, o löpätal! tü timül at nünafobs ini leglüg di ‚Westminster‛.“

Volapükagased pro Nedänapükans 1956, nüm: 2, pad: 8.

Kis binon-li Volapük?

de Erklärungen für Deutschsprechende
fr Explications pour francophones
pl Objaśnienia dla polskojęzycznych
nl Uitleg voor Nederlandstaligen
eo Klarigo por Esperanto-parolantoj
en Clarification for English speakers
es Aclaración para hispanohablantes
ru Объяснение для русскоговорящих
it Spiegazioni in lingua italiana
ja 日本語話者の皆様へ
Vükiped in yufapüks votik
Esperanto
Esperanto
Ido
Ido
Interlingua
Interlingua
Interlingue
Interlingue
Kotava
Kotava
Lingua Franca Nova
L.F.N.
Lojban
Lojban
Novial
Novial
Svistaproyegs
Vükiped Vükiped
Sikloped libik
Vükivödabuk Vükivödabuk
Vödabuk ä vödadiv
mödapükik
Vükibuks Vükibuks
Tidabuks glatik
Vükisots Vükisots
Registar pro nima-
e planasots dabinöls
Vükiniver Vükiniver
Tidastums e
tidaduns glatiks
Vüsisaitots Vükisaitot
Konlet saitotas
Vükifonät Vükifonät
Bukem ninäda
libik
Vükinuns Vükinuns
Nuns ninädalibik
lätikün
Kobädikos Kobädikos
Nünamakanäds
kobädik
Meta-Wiki Meta⸗Vüki
Kevoböp pro proyegs
valik fünoda: Wikimedia