Vükiped:Yeged adelo pevälöl/04/04

Se Vükiped: sikloped libik
Kaed guveranik Rumäna jonöl ziläkis foldegbal onik. I topäds jenavik pajonons: Transilvän me grün, Valakän me blöv, Moldavän me red, e Dobrocän me yelov.
Kaed guveranik Rumäna jonöl ziläkis foldegbal onik. I topäds jenavik pajonons: Transilvän me grün, Valakän me blöv, Moldavän me red, e Dobrocän me yelov.

Rumän (Rumänapüko: România [ɾo.mɨ.ˈni.a]) binon län in Sulüda-Lofüd Yuropa, kel stäänikon mö km 850 de Geilalän di Pannonia lü Blägamel. Lä Vesüd Rumän miedon Macaräni e Särbäni, la Nolüda-Lofüd Lukrayäni e Moldaväni, e lä Sulüd Bulgaräni. Rumän labon joli len Mel Blägik (mö km 225), e Karpats lofüdik e sulüdik topons zänodü on. Cifazif (ä zif gretikün) Rumäna binon el Bucureşti ([bu.ku.ɾɛʃtʲ]). Rumän binon limatat Netas Pebalöl, ela NBNL äd ela NSKY. Tü 2007 yanul 1 Rumän ävedon i limatat Balatama Yuropik (BY).

Vöd: România (Rumän) pedefomon de vöd: Român (Rumänan), kel binon fom pevotüköl vöda latinik: Romanus, o.b. tatätan Lampöräna Romänik (ü: Romäna). Jenöfot, das Rumänans gebons as nem oksik fomi vöda: Romanus pämänioton in penäds nolavik ya ün tumyel 16id fa lautans mödik, vü kels i humenimans Litaliyänik da Transilvän, Moldavän e Valakän ätävöls. Doküm vönädikün nog dabinöl in Rumänapük binon pened yela 1521 („Pened hiela Neacşu se Câmpulung“ panemöl), me kel lautan änunom sifale di Braşov dö tatak suno äkömöl Türkänanas. Vödem at ninädon gebi sevädik balid vöda: Rumän, bi Valakän us pänemon „Län Rumänik“ (Ţeara Rumânească; ţeara - in Rumänapük adelik ţara, se latin: terra - sinifon län.). (Yeged lölik)