Alan Turing

Se Vükiped: sikloped libik
Alan Turing
Moted: Alan Mathison Turing
23 yunul 1912
Maida Vale[*], Warrington Lodge[*]
Deadam: 7 yunul 1954
Wilmslow[*]
Deadamakod: cyanide poisoning[*]
Lifatopam: Maida Vale[*], Guildford
Cal(s): hinünömavan[*], himatematan[*], hiprofäsoran[*], hijüfavan[*], tikavan[*], statitavan[*], marathon runner[*], artificial intelligence researcher[*]
Tatät(s): Regän Pebalöl
Pal(s): Julius Mathison Turing[*], Ethel Sara Stoney[*]
Resodatoped calöfik: http://www.turingarchive.org/
Dispenäd:

Hiel Alan Mathison Turing (pronimag: [ˈt(j)ʊ(ə)rɪŋ]; 1912 yunul 23 - 1954 yunul 7) äbinom matematan, tikavan ä jüfavan Linglänik.

El Turing suvo palelogom as fatan nünömava nulädik. Äjafom fomedi flunilabik nünömajäfida, äsi suemoda: lalgorit, medü cin hiela Turing. Me bluf hiela Turing, ägevom keblünoti veütik ä tikodüköl döbate tefü sagat mekavik: va föro omögos ad lesagön, das cin labon ot sevedi e kanon tikön. Poso ävobom in Füsüdavoböp Natik Lingläna, kö äjafom bali nünömadisinas balid, kel liedo neai pämekon. Ün 1948 äfealotädom lü Niver di Manchester ad vobön pö elManchester Mark I, ettimo bal nünömas jenöfik vola.

Volakrig telid, el Turing ävobom in el Bletchley Park: jüfavazän Linglänik. Äbinom dü tim semik cif ela Hut 8: diläd, kel äjäfon me diletam e säjüfam nunis päjüföl Deutänik. Ädatikom numi gretik metodas ad säjüfön kotis Deutänik, keninükamü el bombe: cin lektrinik, kel äfägon ad tuvön parametemis cina: Enigma fa Deutänans as jüföm pägeböla.