Johannes Kepler

Se Vükiped: sikloped libik
Johannes Kepler
Moted: Johannes Kepler
27 dekul 1571, 21 dekul 1571
Weil der Stadt
Deadam: 15 novul 1630
Regensburg
Cal(s): nativestigan[*], strologan[*], higodavan[*], himatematan[*], histelavan[*], musigavan[*], hifüsüdan[*], cosmologist[*], music theorist[*], hifilosopan[*], hilautan[*], hitidan[*]
Tatät(s): Holy Roman Empire[*]
Matan(s): Barbara Müller[*]
Pal(s): Heinrich Kepler[*], Katharina Kepler[*]
Gem(s): Margarethe Maickler[*]
Dispenäd:

Hiel Johannes Kepler (1571 dekul 27 - 1630 novul 15) äbinom matematan, stelavan ä strologan Deutänik, äsi balan cifakompenanas levoluta stelavik tumyela 17id. Sevädom ledino sekü lons planetamufa, kelis stelavans posik älärnons de vobots omik: Astronomia nova, Harmonices Mundi e r.

Bü el Kelpler, mufs planetas päkalkulons medü yümätam mufas sirköfik sisirkas. Pos el Kepler, stelavans pianiko ädeflekons oki de sisirks lü zümufs: vegs, kels äkanons pabepenön matematiko as lelips. Lons ela Kepler äfomons i bali stabas teoroda vetotanäma valemik hiela Isaac Newton.

Dü karier okik, el Kepler äbinom matematitidan in seminarajul in Graz, in Lösterän, äsi yufan stelavana: Tycho Brahe, kurastelavan Lampörana: Rudolf II, matematitidan in Linz, in Lösterän, e konsälal Generala: Wallenstein. Änitedälom i tefü litav: ädatuvom daleskopasoti nulik (Daleskop hiela Kepler) ed äyufom ad jelodön tüvis daleskopik timakompenana okik: Galileo Galilei.

El Kepler älifom ün timäd, kü no ädabinons difs gretik vü stelav e strolog, ab ga vü stelav as jäfüd matemata e füsüd as jäfüd natafilosopa. El Kepler ägebom blöfädis e tikami relikis pö vob okik dub stigäd tikamagoda, ma kel God ijafom voli bai disein, keli mens kanons suemön yufü lit natik tikäla.[1] El Kepler äbepenom stelavi nulik oka as „sifüsüd“[2], as „lespat in Metafüsüd hiela Aristoteles[3] ed as „fövot lebuka: Tefü Süls hiela Aristoteles“,[4] kelos äkodon votafomami levalava vönaoloveik medä stelav pälecedon as dil füsüda matematik valemik.[5]

Literat[redakönredakön fonäti]

  1. Barker, Peter, and Bernard Goldstein. 2001. Theological foundations of Kepler's astronomy. Osiris, toum: 16: Science in Theistic Contexts'. University of Chicago Press, pads: 88-113.
  2. Kepler, Johannes. Astronomia Nova; tiädapad.
  3. Kepler, Johannes. Astronomia Nova.
  4. Epitome of Copernican Astronomy in: Great Books of the Western World, toum: 16, pad: 845.
  5. Stephenson, Bruce. 1987. Kepler's physical astronomy. New York: Springer. (Studies in the history of mathematics and physical sciences, toum: 13.) ISBN 0-387-96541-6.