Miguel de Cervantes: Difference between revisions

Se Vükiped: sikloped libik
Content deleted Content added
Luckas-bot (bespikkeblünots)
p r2.7.1) (bot läükon: sq:Miguel de Cervantes
FoxBot (bespikkeblünots)
p r2.6.5) (bot läükon: sc:Miguel de Cervantes
Lien 105: Lien 105:
[[rue:Міґель де Сервантес]]
[[rue:Міґель де Сервантес]]
[[sah:Мигел де Сервантес]]
[[sah:Мигел де Сервантес]]
[[sc:Miguel de Cervantes]]
[[scn:Miguel de Cervantes]]
[[scn:Miguel de Cervantes]]
[[sh:Miguel de Cervantes]]
[[sh:Miguel de Cervantes]]

Fomam dätü 20:31, 2012 febul 4id

Pöträt ela Cervantes fa hiel Juan Martínez de Jáuregui y Aguilar zao ün 1600.

Hiel Miguel de Cervantes Saavedra ([miˈɣel ðe θerˈβantes saaˈβeðra] in Spanyänapük atimik; 1547 setul 29 - 1616 prilul 23) äbinom lautan, poedan ä dramatavan Spanyänik. El Cervantes äbinom balan pösodas veütikün ä flunilabikünas literata e lautan veütikün volfamaperioda literatik in Spanyän tumyela 16id (el Siglo de Oro: Goldatumyel). Äbinom i pänan. Lekoned omik: Don Quixote palecedon as bal lautotas klatädik fünöl Literati Vesüdik: ai pavälon as bal lekonedas gudikün timädas valik, ya petraduton ini püks plu mäldegluls, dabükots nulik ona palaipübons e bespikam krütik ona efovon jünu nenropo sis tumyel 18id. Vobotem omik papladon vü veütiküns literata valemik.[1] Penäinemom „El Principe de los Ingenios“ (= Plin Tikälanas).

El Cervantes pämotom in Alcalá de Henares as folidan cilas vel in famül, kel ba ilicinon se noubanef smalikum. Famül omik äfealotädon de zif bal lü votik, e nemödikos sevädon tefü lifayels balid oma. Sevoy ye, das pädugälom in tops mödik Spanyäna e Litaliyäna. El Cervantes äprimom ad lautön ün 1568. Primo ävobom pro kardinal Glüga Katulik. Ya ün 1570 ivedom soldat fantidarejimena ed äfövom lifi soldatik oka jü 1575, ven dü getäv okik lomio päfanäbom fa piratans Nolüda-Frikopik. Pälelivükon ta monipel ed ägetävom lomio lü Madrid, lü famül okik.

Ün 1585, el Cervantes äpübom lekonedi jipigaledanik: La Galatea. Sekü monadef, el Cervantes ävobom pro el Armada Spanyänik, e poso as tripikonletan. Ün 1597, difs no piplänöls in moninunods yelas büik kil äkoedon pafanäbön omi in fanäböp regik di Sevilla. Ün 1605 äbinom in Valladolid, ven benosek sunädik dila balid ela Don Quixote in Madrid pipüböla ämalon geikami omik ad literatavol. Ün 1607 älomädikom oki in Mardid, kö älödom ed ävobom jü deadam okik. Dü yels lätik zül lifüpa okik, el Cervantes äfimöfükom benorepüti oka as lautan. Äpübom eli Novelas Ejemplares (= Lekoneds Samigebik) ün 1613, eli Viaje del Parnaso (= Täv lü Parnassos) ün 1614, ed ün 1615 eli Ocho comedias y ocho entremeses (= Fredadramats jöl e dramatils jöl) e dili telid ela Don Quixote. Soäsä äpenom hiel Carlos Fuentes: „el Cervantes maifükom buki, ini kel reidan sevon, das pipenon“[2]

Literat

  1. „Cervantes, Miguel de“. 2002. Encyclopaedia Britannica.
  2. Fuentes, Carlos. 1988. Myself with Others: Selected Essays.

Samafomot:Yüm YG Samafomot:Yüm YG Samafomot:Yüm YG Samafomot:Yüm YG