J. R. R. Tolkien

Se Vükiped: sikloped libik
J. R. R. Tolkien
Moted: 3 yanul 1892
Bloemfontein
Deadam: 2 setul 1973
Bournemouth
Deadamakod: bronchopneumonia[*], ulcer[*]
Lifatopam: Birmingham
Cal(s): hipükavan[*], hipoedan[*], hiprofäsoran[*], lautan literatava cilik[*], hitradutan[*], literary critic[*], hibalädan[*], military officer[*], hilautan[*], hilautan[*], hijenavan[*], illustrator[*], hitidan[*], hiprosadan[*], hivönapükavan[*]
Tatät(s): Regän Pebalöl
Völad ela netto: 190,577 pound sterling
Matan(s): Edith Tolkien[*]
Cil(s): John Tolkien[*], Michael Tolkien[*], Christopher Tolkien[*], Priscilla Tolkien[*]
Pal(s): Arthur Reuel Tolkien[*], Mabel Suffield[*]
Gem(s): Hilary Arthur Reuel Tolkien[*]
Resodatoped calöfik: https://tolkienestate.com

Hiel John Ronald Reuel Tolkien (1892 yanul 3 - 1973 setul 2) äbinom pükavan, lautan ä profäsoran Linglänik, sevädik as lautan lebukas: The Hobbit e The Lord of the Rings (= Söl Linas). Äbinom profäsoran Vöna-Linglänapüka in niver di Oxford de 1925 jü 1945 e poso profäsoran Püka e Literata Linglänikas de 1945 jü 1959. Äbinom romakatulan fiedik. Äbinom flen gudik hiela C. S. Lewis; bofikans ädutoms lü bespikagrup literatik no calöfik: el Inklings. Päcälom Büdan Roda Lamporäna Britänik (C.E.B.) fa jireg: Elizabeth II tü 1972 mäzul 28.

Näi lebuks: Hobbit e Söl Linas, son ela Tolkien: Christopher Tolkien äpübom vobotis votik stabü penets fata okik. Vobots ats (kels keninükons eli Silmarillion famik) e votiks fomons kobo yumed gretik konotas, jenotemas e pükas pedatikölas, ed i yegedas literatik dö vol pefomälöl labü nem: Arda, e patiko Zänoda-Tal (in Linglänapük: Middle-earth (pedefomöl de fom pelinglänüköl vöda Vöna-Norgänapükik: Miðgarðr : län fa mens pabelodöl ma miteodem germik), kel kanoy dientifükön as „paset votik“ vola obsik. El Tolkien ägebom vödi: legendarium (= konädem) tefü lautots valik at.

El Tolkien binom veütik noe as lautan, abi as pükajafan: pato el Quenya ed el Sindarin, kels pledons rouli in Zänoda-Tal, dütons lü püks lekanik bäldikün e pesevikün.

To lautans votik ipübons literatotis magälik bü el Tolkien,[1] benosek legretik e flun lunüpik vobotas omik äkodons cedi pöpedik, das äbinom fatan literata magälik nulädik[2] - u kuratikumo: fatan „magälaliterata löpik“[3] Hiel L. Sprague de Camp e votikans cedons omi „fatani magälaliterata nulädik“ kobü hiel Robert E. Howard (jafam ela Conan: Barbaran).[4][5] Alo el Tolkien nendoto eflunom levemo lautotis posik e magälaliterati in valem.

Literat[redakönredakön fonäti]

  1. Camp, L. Sprague de. 1976. Literary Swordsmen and Sorcerers: The Makers of Heroic Fantasy. Arkham House. ISBN 0-87054-076-9. (Lautan mäniotom hielis William Morris, George MacDonald, Robert E. Howard and E. R. Eddison.)
  2. Mitchell, Christopher. J. R. R. Tolkien: Father of Modern Fantasy Literature. (Google Video). Sökod: "Let There Be Light" (Binosöd lit). University of California Television. Pekonsulton tü 2006 yulul 20.
  3. Clute, John, e John Grant (red.). 1999. The Encyclopedia of Fantasy. St. Martin's Press. ISBN 0-312-19869-8.
  4. Westfahl, Gary (red.). 2005. The Greenwood Encyclopedia of Science Fiction and Fantasy: Themes, Works, and Wonders. Greenwood Press. ISBN 0-313-32950-8.
  5. Camp, L. Sprague de. 1976. The Miscast Barbarian: Robert E. Howard' in lebuk löpo pemäniotöl: Literary Swordsmen and Sorcerers: The Makers of Heroic Fantasy.
Mekavapüks Stän mekavapükas
Yufapüks bevünetik BolakGlobasaGlosaIdiom Neutral IdoInterlinguaInterlingueJitasamaKotavaLingua Franca Nova LojbanNovialPanduniaSolresolSperantVolapük
Yufapüks zonik AfrihiliBevüslavFolkspraak
Lekanapüks  BrithenigDoħrakiyKlingonPük elas ,Na'vi’ TalosänapükToki ponaVenedänapük
Datuvans Juraj Bauer Cornelis George Boeree Léon Bollack Cyril Robert Brosch Johann Hummler Sonja Lang Julius Lott Vojtěch Merunka David J. Peterson Waldemar Rosenberger Johann Martin Schleyer Jan van Steenbergen Joseph Stempfl J. R. R. Tolkien Edgar de Wahl Lejzer Ludwik Zamenhof