Carcharodontosaurus

Se Vükiped: sikloped libik
iCarcharodontosaurus
Timäd fösilik: zänoda-Kretat
Däsinot ela Carcharodontosaurus saharicus.
Däsinot ela Carcharodontosaurus saharicus.
Edadeadöl (fösil)
Dadiläd nolavik
Regnum: Animalia
Phylum: Chordata
Classis: Sauropsida
Superordo: Dinosauria
Ordo: Saurischia
Subordo: Theropoda
Familia: Carcharodontosauridae
Subfamilia: Carcharodontosaurinae
Stromer, 1931
Genus: Carcharodontosaurus
Stromer, 1931

C. saharicus (Depéret & Savornin, 1927) (pated)
C. iguidensis Brusatte & Sereno, 2007

Elaf Carcharodontosaurus äbinon dinosaur mitifidöl gianagretik famüla: Carcharodontosauridae, kel älifon bü yels za 98-93-balions, dü period: Kretat. Äbinon ti so lunik, äs el Tyrannosaurus: ma täxets, ärivon lunoti metas 11,1-13,5 e vetoti tounas 2,9.[1][2] Nem: Carcharodontosaurus sinifon „lasär (labü) jakatuts“, stabü el genus jaka: Carcharodon (se Vöna-Grikänapük karcharo siämü „graböfik, raodik“ e odonto siämü „tut“) e sauros, siämü „lasär“.[3]

Bepenam[redakönredakön fonäti]

Leigot gretota dinosauras anik lurooda: Theropoda; el C. saharicus pepänon brauniko.

El Carcharodontosaurus äbinon mitifidaf labü maxüls gianagretik e tuts japik lunik (lunotü zimmets za teldegs). Fösilavans äkredons büo, das el Carcharodontosaurus älabon krani lunikün dinosauras valik lurooda: Theropoda. Boms anik (fomaxül e kvadabom) ye ädefons pö kran Frikopik rigik, kelos äkodon täxetis neverätik gretota onik fa vestigans. Lunot smalikum metas te 1,6 pemobon pro el C. saharicus; kran ela C. iguidensis äbinon jiniko boso lunikum (mets 1,75). [4] Dinit dalaba krana gretikün anu duton lü röletaf nilöfik lurooda Carcharodontosauridae: elaf Giganotosaurus (kel, ma täxets, älabon krani lunotü mets 1,95).[5]

Nin krana e lila ela Carcharodontosaurus saharicus äsümon ad ut krokodas nulädik.[6] Gretot breina nilik (el telencephalon) leigodü brein lölik äsumon ad ut räptulas nutimik, too äbinon smalikum leigodü ut bödas e dinosauras grupa: Coelurosauria.

Tüv e jenotem dadiläda[redakönredakön fonäti]

Tuts ela Carcharodontosaurus, in däsärt: Sahara pätuvöls.

Fösils ela Carcharodontosaurus pätuvons balidnaedo fa hiel Charles Deparet e hiel J. Savornin in Nolüda-Frikop ün yel: 1927. Primo pänemon as Megalosaurus saharicus[7] (dinosaurs mödik lurooda: Theropoda päpölalecedons primo as Megalosaurus); nem onik pävotükon ün 1931 fa hiel Ernst Stromer von Reichenbach ad ut atimo pageböl. El Stromer änemon eli Carcharodontosaurus „ledino sekü tuts onik sümik ad uts ela Carcharodon“, kels „no äblegons, äbinons ti gemagöfiks ab älabons siems boso blegiks“.[3] Fösils balid at ela Carcharodontosaurus pädistukons dü Volakrig Telid. Kranaboms ela Carcharodontosaurus ye pätüvons dönu in Marokän ün 1996 fa fösilavan: Paul Sereno. Hiel Stephen Brusatte e hiel Paul Sereno[8] äbepenoms bidi telid ela Carcharodontosaurus, kel ädifon de el C. saharicus tefü pats anik maxüla e breinaboga. Bid telid at, kel pätüvon in Nigerän ün 1997, pänemon C. iguidensis ün dekul yela 2007.[9]

In kuliv pöpedik[redakönredakön fonäti]

El Carcharodontosaurus äkompenon pö televidasökod: Dinosaur Planet (dinosauraplanet), näijenot: „Nög ela Alpha“.

Literat[redakönredakön fonäti]

Däsinot ela C. saharicus.
  1. Mortimer, M. 2003. "And the Largest Theropod Is....", bespikagrup, The Dinosaur Mailing List; päkonsulton tü 2003 yulul 21. http://dml.cmnh.org/.
  2. Bervoets, F. 2007. "DinoData", päkonsulton tü 2007 setul 17. http://www.dinodata.org/.
  3. 3.0 3.1 Stromer, E. 1931. "Wirbeltiere-Reste der Baharijestufe (unterestes Canoman). Ein Skelett-Rest von Carcharodontosaurus nov. gen." Abhandlungen der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, Mathematisch-naturwissenschaftliche Abteilung, nüm: 9 (Sökod Nulik), pads: 1–23.
  4. Briggs, Helen. 2007 dekul 12. New meat-eating dinosaur unveiled. BBC News. Päkonsulton tü 2007 dekul 15.
  5. Calvo, J.O., and Coria, R.A. 1998 "New specimen of Giganotosaurus carolinii (CORIA & SALGADO, 1995), supports it as the largest theropod ever found." Gaia, nüm: 15, pads: 117–122.
  6. Larsson, H.C.E. 2001. "Endocranial anatomy of Carcharodontosaurus saharicus (Theropoda: Allosauroidea) and its implications for theropod brain evolution." Pads: 19-33 lebuka fa els D.H. Tanke & K. Carpenter peredaköl: Mesozoic Vertebrate Life. Indiana University Press, Bloomington.
  7. Deparet, C. e Savornin, J. 1927. "Sur la découverte d'une faune de vertebrés albiens à Timimoun (Sahara occidental)." Comptes Rendus, Académie des Sciences, Paris, nüm: 181, pads: 1108-1111.
  8. Brusatte, S. e Sereno, P.C. 2005. "A new species of Carcharodontosaurus (Dinosauria: Theropoda) from the Cenomanian of Niger and its implications for allosauroid phylogeny." Journal of Vertebrate Paleontology, toum: 25, pad: 40A.
  9. Brusatte, S.L. and Sereno, P.C. 2007. "A new species of Carcharodontosaurus (dinosauria: theropoda) from the Cenomanian of Niger and a revision of the genus." Journal of Vertebrate Paleontology, toum: 27, nüm: 4.

Yüms plödik[redakönredakön fonäti]

In Linglänapük: