Carl Friedrich Gauss

Se Vükiped: sikloped libik
Carl Friedrich Gauss
Moted: Johann Carl Friedrich Gauß
30 prilul 1777
Braunschweig
Deadam: 23 febul 1855
Göttingen
Lifatopam: Kingdom of Hanover[*], Braunschweig
Cal(s): himatematan[*], geophysicist[*], histelavan[*], science writer[*], hifüsüdan[*], surveyor[*], hiprofäsoran[*], statitavan[*]
Tatät(s): Confederation of the Rhine[*], Kingdom of Hanover[*]
Matan(s): Friederica Wilhelmine Waldeck[*], Johanna Osthoff[*]
Cil(s): Eugene Gauss[*], Joseph Gauß[*], Wilhelmine Gauss[*], Therese Gauss[*]
Pal(s): Gebhard Dietrich Gauss[*], Dorthea Benze[*]
Dispenäd:

Hiel Johann Carl Friedrich Gauss (1777 prilul 30 - 1855 febul 23) äbinom matematan ä nolavan Deutänik, kel äkeblünom mödikosi jäfüdes distöfik, keninükamü numateor, statitav, diletam matematik, geomet difavik, lektinav, stelav e litav. Suvo sevädik as princeps mathematicorum[1] (latin, kösömiko patradutöl as „Plin Matematanas“, do vöd latinik: „princeps“ kanon sinifön i „föfikünan“ u „veütikünan“) e „matematan gretikün sis Vönüp“, el Gauss äflunom levemo jäfüdis mödik matemata e nolava, e palelogom as balan matematanas flunilabikün volajenotema.[2]

El Gauss äbinom cil letälenik, dö kela sagat cilüpik konots mödik dabinons. Iduinom datuvotis levolutöfik balid oma büä ärivom bäldoti yelas 18. Äfinükom voboti legduikün oka: el Disquisitiones Arithmeticae ün 1798 bäldotü yels te teldegbals, do no päpübon jü 1801. Vobot at äbinon staböfik pro numateor as jäfüd, kele ägivon fomi e binodi nog atimo dabinölis.

Literat[redakönredakön fonäti]

  1. Zeidler, Eberhard. 2004. Oxford User's Guide to Mathematics. Oxford University Press, pad: 1188. (ISBN 0-19-850763-1).
  2. Dunnington, G. Waldo. (mäzul yela: 1927). The Sesquicentennial of the Birth of Gauss. Scientific Monthly, toum: XXIV, pads: 402–414. Pekonsulton tü 2005 yunul 29. Yeged lifajenädik stäänik.