Johann Wolfgang von Goethe

Se Vükiped: sikloped libik
Johann Wolfgang von Goethe
Moted: Johann Wolfgang Goethe
28 gustul 1749, 22 gustul 1749, 1748
Frankfurt len Main
Deadam: 22 mäzul 1832
Weimar
Deadamakod: myocardial infarction[*]
Cal(s): theatre manager[*], hiplanavan[*], hibolitan[*], hipänan[*], hifilosopan[*], higodavan[*], higitavan[*], art critic[*], music critic[*], hibukeman[*], hipoedan[*], travel writer[*], hifüsüdan[*], literatavan[*], hilautan lekonedas[*], dramatavan[*], italifajenädan[*], hidipan[*], hitatan[*], polymath[*], aphorist[*], delabukan[*], mineralogist[*], hinimavan[*], art theorist[*], hilavogan[*], hinoatädan[*], librettist[*], hilautan[*], visual artist[*], art historian[*]
Tatät(s): Saxe-Weimar-Eisenach[*]
Matan(s): Christiane Vulpius[*]
Cil(s): August von Goethe[*]
Pal(s): Johann Caspar Goethe[*], Catharina Elisabeth Goethe[*]
Gem(s): Cornelia Schlosser[*]
Dispenäd:

Hiel Johann Wolfgang von Goethe [joˈhan/ˈjoːhan ˈvɔlfgaŋ fɔn ˈgøːtə]; 1749 gustul 28 - 1832 mäzul 22) äbinom lautan Deutänik. Hiel George Eliot älecedom omi „literatan[i] gretikün Deutäna (...) e modatälenan (polümat) veratik lätik su tal älifölo.“[1] Vobots ela Goethe tefons jäfüdis mödik: poed, dramat, literat, godav, humenim, nolav e pän. Vobot gretikün ela Goethe, palecedöl valemo as bal sömitas volaliterata, binon poedot dramatik teldilik: Faust.[2] Literatots sevädik votik ela Goethe keninükons poedotis mödik oma, lekonedi penedik: Lieds yunana: Werther ed el Bildungsroman (= dugälalekoned): Dugälam hiela Wilhelm Meister.

El Goethe äbinom balan pösodas veütikün literata Deutänik finü tumyel 18id e primü tumyel 19id: timäd Litükama, Dasenäla (Empfindsamkeit), ela Sturm und Drang, e Romantima. As lautan vödema nolavik: Teorod Kölas, äflunom hieli Charles Darwin[3] tefü planafomav.[4]

Literat[redakönredakön fonäti]

  1. Eliot, George. 2004(1871). Middlemarch. Broadview Press. Dabükot yela 2004 peredaköl fa hiel Gregory Maertz. Noet redakana (G.M.), pad: 710.
  2. El Columbia Encyclopedia, Dab. 6id. (2001-2005).
  3. Darwin, C. R. 1859. On the origin of species by means of natural selection, or the preservation of favoured races in the struggle for life. London: John Murray. Dabükot 1id.[1]
  4. Opitz, John M. 2004. Goethe's bone and the beginnings of morphology. American Journal of Medical Genetics dil: A, toum: 126A, nüm: 1, pads: 1-8.[2]