Oskar Kausch

Se Vükiped: sikloped libik
Oskar Kausch
Moted: 13 mayul 1848
Deadam: 16 dekul 1932
Dresden
Cal(s): hi-Volapükavan, lexicographer[*]
Tatät(s): Deutän

Hiel Oskar (u ba: Oscar) Kausch (1848 mayul 13 - 1932 dekul 16) äbinom Volapükan Deutänik. Ätradutom penädis literatik mödik ini Völapük, ed älautom lisedis literata Volapükik e Volapükanas. Älabom benorepüti gretik in Volapükamuf, kele äblibom fiedik jü deadam oka.

Lifajenäd brefik[redakönredakön fonäti]

El Oskar Kausch pämotom tü 1848 mayul 13 in Zeipau, Jlesän (atimo Szczepanów in Polän). Ävedom potasekretan in Dresden, Saxän; us ün 1906 päpromuvom ad potasekretan löpik. Pos pänsionam oka, äsludom ad lomädikön in Reisicht, Jlesän (atimo Rokitki in Polän), kö älifom takädiko jü deadam oka.

Kosäd ko Volapük[redakönredakön fonäti]

El Kausch äprimom ad bejäfön Volapüki dü steb okik in Dresden. Ya ün febul yela 1887 ädagetom diplomi tidana Volapüka. Ut spodana äsökon ün prilul yela ot, ut tidala ün gustul yela: 1888, ed ut profäsorana ün mayul yela 1889. Ätradutom ini Volapük lebukis mödik (l. dono lautotalisedi), kelis äprimom ad pübön ün 1896. Äpübom i yegedis mödik in gaseds difik (a. s. „Volapükabled lezenodik“ ela Schleyer). Tü 1898 febul 9, ya ipübölo lautotis mödik, ägetom de el Schleyer Volapükaköni smalik demü meritabs okik tefü Volapük. Tü 1900 yanul 12 el Schleyer äcälom omi senätani e kadämali Volapüka.

El Kausch äspikädom pluna gönü Volapük, ad slopükön Volapükanis nulik ed ad jelodön püki at (a. s., tü 1903 novul 7 dinädü yeged dö Sperant in bal gasedas di ‚Berlin‛). Älautom ed äpübom lisedi Volapükanas (labü ladets plu 2800), äsi lisedi literata Volapükik.

Ün gustul yela 1896 el Kausch ävedom liman spodöl Volapükakluba valemik Nedänik, ed ün dekul yela ot älüyumom ad Volapükaklub valemik di ‚Konstanz‛. Äblebom liman spodöl fiedik Volapükakluba valemik Nedänik jüs püb jäfidota atimik ona (Nuns blefik se Volapükavol) päfinükon e kosam vü limans äbrekon. Ven Volapükamuf Nedänik ädönulifikon primü degyel 1930, el Kausch äjonülon nitedäli e fredi gretikis, ab deadam omik finü 1932 änemögükon ome ad kevobön kobü Volapükans Nedänik.

Lautots[redakönredakön fonäti]

  • 1896. Rosäfs foetik. M. G. Saphir's „Wilde Rosen“ in die Weltsprache übertragen von O. Kausch. Dresden: Kausch.
  • 1897. (Kobü jiel Maria-Rosa Tommasi) Dukiel da votams e menodams vali vpa. Milano: Tommasi.
  • 1897. Mirza-Schaffys Lieder in die Weltsprache übertragen. Kanids ela Mirza-Jafi [= Friedrich von Bodenstedt). Pelovepolöl fa Kausch O. Dresden: Kausch 1897.
  • 1897. Liebe und Leben der Frauen, in die Weltsprache übertragen. Lif e Löf Vomas. Palovepolöl fa Kausch O. Dresden: Kausch.
  • 1897-1898. Heines Buch der Lieder, in die Weltsprache übertragen. El buk kanidas. Pelovepolöl fa Kausch, O. Dresden: Kausch. (Dil 1id: 1897; Dil 2id: 1898).
  • 1898. Weltsprachler-Liste. Lised volapükanas (e jivolapükanas) tala. Dresden: Kausch.
  • 1898. Eine Sammlung geistlicher Lieder und geistreicher Gedichte in die Weltsprache übertragen. Konlead kanidas klerik e poedodas tikälafulik. Dresden: Kausch.
  • 1899. China und die Chinesen in die Weltsprache übertragen. Cinän e Cinänans. Pelovepolöl fa Kausch O. Dresden: Kausch.
  • 1900. '(Moritz Gottlieb) Saphir's Goldfischleins Roman und einige Beilagen in die Weltsprache übertragen. Lekoned ziporüta. Pelovepolöl fa Kausch, O. Dresden: Kausch.
  • 1900. Poesie-Album 1, in die Weltsprache übertragen. Labun poeda 1. Pelovepolöl fa Kausch O. Dresden: Kausch.
  • 1900. Die Literatur der Weltsprache. (Literat volapüka.) Dresden: Kausch.
  • 1901. Liste der Weltsprachler der Erde. Lised volapükanas (e jivolapükanas) tala. Dresden: Kausch.
  • 1902. Römische Geschichte in Weltsprache. Jenabuk romik. Dil 1. Dresden: Kausch.

Literat[redakönredakön fonäti]

  • Haupenthal, Reinhard. 1982. Volapük-Bibliographie. Hildesheim, Zürich, New York: Georg Olms Verlag. (Päpüböl kobü dabükot nulik ela Volapük die Weltsprache ela Schleyer.)
  • Kniele, Rupert. 1889. Das erste Jahrzehnt der Weltsprache Volapük. Verlag von A. Schoy, Buchhandlung, Ueberlingen a. B. (Dönu päpübon ün 1984 fa Reinhard Haupenthal, Saarbrücken: Editions Iltis.) (Vödem rigädik, ma dabükot balid).
  • Spielmann, Sigmund. 1887. Volapük-Almanach für 1888, verfasst von Sigmund Spielmann. I. Jahrgang. Lekaled volapüka plo yel balmil jöltum jölsejöl, pelautöl fa Spielmann Sigmund. Yelüp balid. Leipzig: Mayer. (Vödem rigädik.)
  • 1935. Senätan: ‚Oskar Kausch‛. Volapükagased pro Nedänapükans, nüm: 1, pad: 6. (Vödem rigädik.)