Dromaeosauridae

Se Vükiped: sikloped libik
iDromaeosaurids
Timäd fösilik: Yurat - Kretat
Magod elafa Microraptor, se Mused Lamerikänik Natajenava.
Magod elafa Microraptor, se
Mused Lamerikänik Natajenava.
Dadiläd nolavik
Regnum: Animalia
Phylum: Chordata
Classis: Sauropsida
Superordo: Dinosauria
Ordo: Saurischia
Subordo: Theropoda
Infraordo: Deinonychosauria
Familia: Dromaeosauridae

Famül elafs Dromaeosauridae ü „raptors“ = yagafs (siämü: 'lasärs rönöl', se Vöna-Grikänapük: δρομεύς = „rönöl“ e σαύρος = „lasär“) äbinadon me dinosaurs grupa: Theropoda. Pluamanum onas äbinädon me mitifidafs smalik ä sleniks, kels ämödikons dü period: Kretat. Pöpediko suvo panemons „raptors“, sekü nem elafa Velociraptor famik kodü biomagodem: Jurassic Park (Legad Yuratik), e sekü sümots onsik ad böds mitifidöl nutimik (kels in Linglänapüko suvo panemons „raptors“).

Fösils elas Dromaeosauridae petuvons in Nolüda-Merop, Yurop, Nolüda-Frikop, Yapän, Tsyinän, Mongolän, Madagaskareän, Largäntän e Lantarktikop.[1] Äsüikons balidnaedo dü zänoda-Yuroat (period: Bathonian, bü yels 167-balion) ed älailifons jü fin Kretata (period: Maastrichtian, bü yels 65,5-balion), o. b. ädabinons dü yels 100-balion, jü Deadamajenot ün Kretat-Tärtsiär. Els Dromaeosauridae perioda: Yurat sevädons stabü tutafösils.[2]

Patöfs[redakönredakön fonäti]

Els Dromaeosauridae älabons gretoti vü smaliki e zänediki, lunotü mets 1 jü 7. Äsä elafs Theropoda votik, ägolons su pödalögs onsik (ab jiniko teanakluv telid pänütiron, e teans kilid e folid äpolons vetoti nima). No dabinon atimo baiced tefü geb kluva telid pö kondöt ravik dinosauras at. Ven päbepenon fa el Ostrom (1969) tefü elaf Deinonychus, kluv päplänon as kötavaf lamafomik, kel äsümon ma geb okik ad tuts elafa Homotherium (ü tigrid säbatutilabik). Ma ced at, pägebon kobü tridods nämik ad säninämön jibi; plän at poso pälelogon as verätik pro els Dromaeosauridae mödikün u ba valiks.

Els Manning et al. (2005) ye äblöfädons, das pägebon as huk, ägebumölo veadi binü keratin e labü travärakötod lisipik pla ut büo pimoböl ön fom drenatofa pegüfleköl. Ma leced nulik at, teanakluv balid ädünon pö grämam du nim ästeifülon ad dareigön drefafi okik, ed i as steigavaf. Göb lunik elas Dromaeosauridae älabon stabi flekik, ab dil gretikün ona pästifükon fa kordüls bomik. Ya pemobos, das göb at pägebon ad kipedön leigaveti; pö elaf Microraptor gui, göb äfinikon me plümafän nidainafomik smalik, kel ba pägebon as flitastiragub. Klülabs anik tikodükons, das els Dromaeosauridae anik ba äyagons grupo: fösils grupas smalik elafa Deinonychus petuvons nilü fösils planifidafa: Tenotosaurus tilletti (grupa: Ornithischia). No valiks vü fösilavans ye kredons, das klülabs at saidons.

Rölet tefü böds[redakönredakön fonäti]

Cifayeged: Licin bödas

Els Dromaeosauridae ädutons lü grup: Theropoda, e ba äbinons svistagrup bödas (Aves); dabinons ye aiplu klülabots (a. s. fösil ut elafa Archaeopteryx se Thermopolis in tat Lamerikänik: Wyoming, kel jonon teanakluvi balid nütirovik), das els Dromaeosauridae äbinons böds legik (l. donio). Skinadepedots (nimas soäs elafs Microraptor, Cryptovolans e Sinornithosaurus) jonons plümis jiniko bödöfikis, keninükamü flitaplüms (remiges). Atos tikodükon, das nims at ba ya äkanons jenöfiko flitön. Plüms somik binons pat primöfik ya pätüvöl pö elafs Maniraptora e pö elafs Dromaeosauridae primöfik, ed i röletafs onsik (äs elafs Jinfengopteryx, Pedopenna e Archaeopteryx) klülädo älabons plümis. Do els Dromaeosauridae smalik valik bo älabons plümis, binos mögik, das bids gretikum äperons plümis anik u valikis dü glof oksik (Prum e Brush, 2002).

Böds no filtöls?[redakönredakön fonäti]

Do els Dromaeosauridae kösömiko pelelogons as dinosaurs no bödöfiks, vestigans semik (a. s. els Feduccia, Martin, Gregory S. Paul e Czerkas) cedons, das els Dromaeosauridae, ed i els Maniraptora votiks, binons evolfölums, ka böd balid: elaf Archaeopteryx, klu dutons lü klad: Aves (böds). Do vobots kladavik pepüböl te nemödiks stütons lecedi at (vobots mödikün buükons lecedi, das els Dromaeosauridae binons fe röletafs nilöfik bödas, ab no limafs legik klada at), dabinons pats anik bomema elas Dromaeosauridae, kels kösömiko patuvons te pö böds no flitöls. Dabin flitämaplümas evolföl, mög flita pö els Dromaeosauridae primöfikün (els Microraptora ed elaf Rahonavis) (Czerkas 2002) e jotayoins, kels äkanons mufükön mäpetiko flitämis pö bids mödik (a. s. pö elaf Unenlagia) leigo stütons lecedi, das els Dromaeosauridae äbinons böds legik (Paul 2002).

Cedü els Mayr e Peters (2006), binos vo luveratik, das els Dromaeosauridae äbinons ma volf no flitöls (äs struts nutimik, kels evolfons de büafs flitöl). Stütü ced at, ämäniotons patöfis sümik ad uts elas Dromaeosauridae, kels petuvons pö el Archaeopteryx, pato pö fösil di Thermopolis. Fösil at, fa els Mayr, Pohl e Peters ün 2005 pebepenöl, jonon patöfis bomemik ela Archaeopteryx, kels isevädons te pö els Dromaeosauridae i pö els Troodontidae. Els Mayr e Peters mäniotons i dabini flitämas lölöfik pö els Dromaeosauridae primöfik äs el Microraptor as klülabot, das grup lölik labü els Deinonychosauridae, Archaeopteryx e böds nutimik älicinon de büröletaf flitöl kobädik.

Dadiläd[redakönredakön fonäti]

Famül: Dromaeosauridae pämobon balidnaedo fa els Matthew e Brown (1922) pro el genus nulik: Dromaeosaurus, ed ägeton miedeti kladavik in vobot hiela Sereno (1998) as klad gretikün, lü kel äduton elaf Dromaeosaurus, ab no elafs Troodon, Ornithomimus e Passer. Els Dromaeosauridae, kobü elafs Troodontidae, binons lugrup elafas Deinonychosauria. Lunomiko ye els Troodontidae palelogons as licinöfikums, ud as volfölums, ka els Dromaeosauridae, kelos vedükonöv grupanemi: Deinonychosauria nezesüdiki.

Lufamüls elas Dromaeosauridae suvo getons ninädi nulik sekü dilets nulik, ab patediko binädons me grups fovik: (dadiläd elas genera distik stabon su vobots elas Serano (2005), Senter (2004), Makovicky (2005) e Norell et al. (2006); sökaleod lufamülas golon de licinöfikün ü primöfikün lü volfölün).

  • Unenlagiinae
    • Nämätan: Bonaparte, 1999
    • Miedet: Els Dromaeosauridae valik nilöfikumü elaf Unenlagia ka elafs Dromaeosaurus, Velociraptor, Microraptor u Passer.
    • Miedet: Grup klänöfik at binon lufamül läs gudiko pestabüköl elas Dromaeosauridae. Mögos, das anikafs u ba valikafs onas no dutons lü els Dromaeosauridae. Limafs gretikum su glun äliföls, äs els Buitreraptor e Unenlagia, labons lönedikods veütik ad flitön, do luveratiko äbinons tu gretiks, adas äkanons löpikön. Limaf mögik grupa at: elaf Rahonavis äbinon go smalik ed älabon flitämis labü klülabots dabina plümastamülas (fimükamapün flitaplümas), kelos tikodükon, das äkanon flitön.
    • Genera: Buitreraptor, Neuquenraptor, Rahonavis, Unenlagia
  • MicroraptorinaeMicroraptoria)
    • Nämätan: Senter et al., 2004
    • Miedet: Els Dromaeosuridae valik nilöfikumü elaf Microraptor ka elafs Dromaeosaurus, Velociraptor, Unenlagia ü Passer.
    • Bepenam: Lufamül at keninükon elis Dromaeosauridae smalik mödik, kels jonons lönedikods ad lif su bims. Skinadepedots valik elas Dromaeosauridae dutons lü nims grupa at, kels älabons plümategi gretik e flitöms ävolföl. Bids anik ba äfägons ad flitön.
    • Genera: ?Bambiraptor, Cryptovolans, Graciliraptor, Microraptor, Sinornithosaurus, ?Shanag
  • Velociraptorinae
    • Nämätan: Barsbold, 1983
    • Miedet: Els Dromaeosauridae valik nilöfikumü elaf Velociraptor ka elafs Dromaeosaurus, Microraptor, Unenlagia u Passer.
    • Bepenam: Lü els Velociraptorinae edutons vönaoloveiko elafs Velociraptor, Deinonychus e Saurornitholestes, e do tüv elafa Tsaagan äblinon stüti pluik grupe at, plad elafas Saurornitholestes blebon dotik.
    • Genera: ?Saurornitholestes, Deinonychus, Tsaagan, Velociraptor

Noet: Lautans anik e studots kladik anik, pato uts, kels keninükons i bidis smalik flitöl, lecedons, dat böd balid: Archaeopteryx äduton lü elafs Dromaeosauridae. If atos veraton, tän, bi famül onik pänemon bü famül: Dromaeosauridae, ma nomem ela ICZN famül ela Archaeopteryx buon. Kluo, if el Archaeopteryx palasumon, nem: Dromaeosauridae muton paplaädön fa nem: Archaeopterygidae. Paul (1986) äbinom balan balidanas, kels äbepenons dinosauris äs elaf Deinonychus ed elaf Velociraptor as lü grup: Archaeopterygidae pla grup: Dromaeosauridae dutöls.

Kladabim[redakönredakön fonäti]

Kladabim fovik stabon su vobot elas Turner et al., 2007; lufamüls peläükons ma miedets löpik.

Samafomot:Clade

Literat[redakönredakön fonäti]

  1. Case, J.A., Martin, J.E., and Reguero, M. 2007. A dromaeosaur from the Maastrichtian of James Ross Island and the Late Cretaceous Antarctic dinosaur fauna. In Cooper, A., Raymond, C. e Team, I.E. (eds.), Antarctica: a Keystone in a Changing World -- Online Proceedings for the Tenth International Symposium on Antarctic Earth Sciences, U.S. Geological Survey Open-File Report 2007-1047, SRP 083, pads: 1-4. U.S. Geological Survey, Washington, D.C.
  2. Metcalf, S.J., Vaughan, R.F., Benton, M.J., Cole, J., Simms, M.J. and Dartnall, D.L. 1992. A new Bathonian (Middle Jurassic) microvertebrate site, within the Chipping Norton Limestone Formation at Hornsleaslow Quarry, Gloucestershire. Proceedings of the Geologists’ Association, toum: 103, pads: 321-342.
  • Czerkas, S.A., Zhang, D., Li, J. e Li. Y. 2002. Flying Dromaeosaurs. In: Feathered Dinosaurs and the Origin of Flight: The Dinosaur Museum Journal 1, red. fa Czerkas, S. J., pads: 16-26. Blanding: The Dinosaur Museum.
  • Colbert, E. e D. A. Russell. 1969. The small Cretaceous dinosaur Dromaeosaurus. American Museum Novitates, toum: 2380, pads: 1-49.
  • Hopson, J. A. 1980. Relative brain size in dinosaurs: implications for dinosaurian endothermy. American Association for the Advancement of Science Symposium, toum: 28, pads: 287-310.
  • Manning, Philip L., David Payne, John Pennicott, Paul M. Barrett e Roland A. Ennos. 2005 tobul 11. Dinosaur killer claws or climbing crampons? Biology Letters, toum: 2, pads: 110-112.
  • Ji, Qiang, Mark A. Norell, Ke-Qin Gao, Shu-An Ji e Dong Ren. 2001 prilul 26. Distribution of integumentary structures in a feathered dinosaur. Nature, toum: 410, pads: 1084-1088.
  • Kirkland, J. I., R. Gaston et al. 1993. A large dromaeosaur (Theropoda) from the Lower Cretaceous of Eastern Utah. Hunteria, toum: 2, pads: 1-16.
  • Markovicky, Apesteguía e Agnolín. 2005. The earliest dromaeosaurid theropod from South America. Nature, toum: 437, pads: 1007-1011.
  • Mayr, G., B. Pohl e D. S. Peters. 2005. A well-preserved Archaeopteryx specimen with theropod features. Science, toum: 310, nüm: 5753, pads: 1483-1486.
  • Mayr, G., and Peters, D.S. 2006. Response to Comment on 'A Well-Preserved Archaeopteryx Specimen with Theropod Features'." Science, toum: 313, pad: 1238.
  • Metcalf, S. J., R. F. Vaughan, M. J. Benton, J. Cole, M. J. Simms e D. L. Dartnall. 1992. A new Bathonian (Middle Jurassic) microvertebrate site, within the Chipping Norton Limestone Formation at Hornsleaslow Quarry, Gloucestershire. Proceedings of the Geologists’ Association, toum: 103, pads: 321-342.
  • Norell, Mark A. e P. J. Makovicky. 2004. Dromaeosauridae. In: The Dinosauria, red. fa D. B. Weishampel, P. Dodson e H. Osmolska, pads: 196-209. Berkeley: University of California Press.
  • Norell, M.A., Clark, J.M., Turner, A.H., Makovicky, P.J., Barsbold, R., and Rowe, T. 2006. A new dromaeosaurid theropod from Ukhaa Tolgod (Omnogov, Mongolia). American Museum Novitates, nüm: 3545, pads: 1-51.
  • Ostrom, J. H. 1969. Osteology of Deinonychus antirrhopus, an unusual theropod from the Lower Cretaceous of Montana. Peabody Museum of Natural History Bulletin, toum: 30, pads: 1-165.
  • Paul, G. S. 2002. Dinosaurs of the Air: The Evolution and Loss of Flight in Dinosaurs and Birds. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
  • Perle, A., M. Norell e J. Clark. 1999. A new maniraptoran theropod Achillobator giganticus (Dromaeosauridae) from the Upper Cretaceous of Burkhant, Mongolia. Contributions of the Department of Geology, National University of Mongolia, Ulaanbaatar, toum: 101, pads: 1-105.
  • Prum, R. & Brush A.H. 2002. The evolutionary origin and diversification of feathers. The Quarterly Review of Biology, toum: 77, pads: 261-295.
  • Senter, P., R. Barsold, B.B. Britt e D.A. Burnham. 2004. Systematics and evolution of Dromaeosauridae (Dinosauria, Theropoda). Bulletin of the Gunma Museum of Natural History, toum: 8, pads: 1-20.
  • Sereno, P. C. 2005. The logical basis of phylogenetic taxonomy. Systematic Biology, nüm: 51, pads: 1-25.
  • Turner, A. S., S. H. Hwang e M. A. Norell. 2007. A small derived theropod from Öösh, Early Cretaceous, Baykhangor Mongolia. American Museum Novitates, toum: 3557, pads: 1-27. Pekonsulton tü 2007 mäzul 29.
  • Xing Xu, Xiao-Lin Wang e Xiao-Chun Wu. 1999 setul 16. A dromaeosaurid dinosaur with a filamentous integument from the Yixian Formation of China. Nature, toum: 401, pads: 262-266.
  • Xing Xu, Zhonghe Zhou, Xiaolin Wang, Xuewen Kuang, Fucheng Zhang e Xiangke Du. 2003 yanul 23. Four winged dinosaurs from China. Nature, toum: 421, pads: 355-340.

Yüms plödik[redakönredakön fonäti]

In Linglänapük: