Vükiped:Yeged adelo pevälöl/02/04

Se Vükiped: sikloped libik
Els ‚Tintin’, ‚Milou’ e käpten: ‚Haddock’ < pö mönapänot in ‚Brussel’.
Els ‚Tintin’, ‚Milou’ e käpten: ‚Haddock’ < pö mönapänot in ‚Brussel’.

„Ventürs hiela ‚Tintin’” (Fransänapüko: ‚Les Aventures de Tintin’) binon sökod däsinotakonotas pejafädöl fa däsinan Belgänik: ‚Georges Remi’ (1907–1983) ön magälanem: ‚Hergé’. Dutons lü däsinotakonots Yuropik pöpedikün tumyela 20id. Petradutons ini püks e dialegs plu tums, e samäds plu balions teltum peselons. Stabü „Ventürs hiela ‚Tintin’” i dramats, filmots, däsinotafilmots e nünömapleds distöfiks pemekons, bevü kels filmot: ‚The Adventures of Tintin: The Secret of the Unicorn’ hiela ‚Steven Spielberg’ binon benosevädikün.

El ‚Tintin’ äpubom balidnaedo ün yel: 1929 tü d. 10id yanula in periodapenäd: ‚Le Petit Vingtième’ [= Teldegidos smalik] ä de 1930 fomü toums balatik, pädabüköls primüpo fa ‚Le Petit Vingtième’, ab sis 1934 fa dabüköp: ‚Casterman’. Konots balik binons boso balugäliks äd änotodons levalidacedi katulik⸗dakipiälik, ab sis labun lulid: „Lotus blövik” < el ‚Hergé’ ädunom vestigi staböfik pro konots oma. Sis yels at konots mödik älabons kaledi bolitik⸗satirik. Valodo toums teldegfol äpubons, bevü kels toum latik päpubon no pefiduinölo ün yel: 1986 pos deadam ela ‚Hergé’.

Heroeds sökoda binons ‚Tintin’: gasediman ä tävan yunik < e nästadog sümpatik omik, ‚Milou’ penemöl. Pösods veütik votiks binons käpten: ‚Haddock’ [= Veitafit], profäsoran tisudik: ‚Tournesol’ [= Solaflor], krimapoldans tel neskiliks: ‚Dupont’ e ‚Dupond’, äsi ji⸗lopakanitan klatik: ‚Bianca Castafiore’. (Yeged lölik...)