Yanul 3
← dekul Yanul febul→ | ||||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | ||||
Dels valik yela |
Yanul 3 binon del 3id yela ma kaled hiela Gregorius. Dabinons nog dels 362 (363 in vüpladotayels) jü fin yela.
Jenots veütik[redakön • redakön fonäti]
- 1431: Jiel Jeanne d'Arc pägivof bijope: Pierre Cauchon.
- 1496: Hiel Leonardo da Vinci äblufom nebenosekiko cini flitöl.
- 1521: Papal: Leo X äxilom se Glüg hieli Martin Luther me papaladalebüd: Decet Romanum Pontificem.
- 1777: General Lamerikänik: George Washington ävikodom generali Linglänik: Charles Cornwallis dü lekomip di Princenton.
- 1815: Lösterän, Regän Pebalöl e Fransän äfomons lefedi klänöfik ta Preusän e Rusän.
- 1823: Hiel Stephen F. Austin ägetom läni in Texas de reiganef Mäxikäna.
- 1834: Reiganef Mäxikäna äfanäbükom hieli Stephen F. Austin in Ciudad de México.
- 1848: Hiel Joseph Jenkins Roberts ävedom presidan balid Repüblika Frikopik Livätik: Liberiyän.
- 1861: Tat: Delaware äsludon ad no seditön de Lamerikän (bü Sifakrig Lamerikänik).
- 1868: Nätükam: Meiji äjenon in Yapän. Jogun: Tokugawa päfinükon, slopans hiela Satsuma e hiela Chōshū ädagetoms nämädi.
- 1888: Daleskop küpedöpa: Lick, diametü zimmets 91, pägebon balidnaedo. Äbinon daleskop gretikün vola jü tim et.
- 1921: Krig Türkäna e Larmeniyäna päfinükon.
- 1924: Letävan Linglänik: Howard Carter ätüvom lesarki hiela Tutankhamen in Fälid Regas nilü Luxor, in Lägüptän.
- 1925: Hiel Benito Mussolini änunom, das ölasumom nämätis diktorik in Litaliyän.
- 1956: Lefil ädämükön topadili Tüma: Eiffel in Paris, in Fransän.
- 1959: Lalaskän ävedon tat 49id Lamerikäna.
- 1962: Papal: Johannes XXIII äxilom hieli Fidel Castro se Glüg.
- 1988: Jiel Margareth Thatcher ävedof primaministeran Britänik labü dünüp lunikün ün tumyel 20id.
Moteds[redakön • redakön fonäti]
- 106 b.K.: Hiel Cicerus: filosopan ä bolitan Romänik (äd. ün 43 b.K.
- 1196: Lampöran Yapänik: Tsuchimikado (äd. ün 1231).
- 1689: Hiel Pietro Metastasio: poedan Litaliyänik (äd. ün 1782).
- 1719: Hiel Francisco José Freire: jenavan Portugänik (äd. ün 1773).
- 1722: Hiel Frederic Hasselquist: natavan Svedänik (äd. ün 1752).
- 1733: Hiel Sir Richard Arkwright: dustodan ä datuvan Linglänik (äd. ün 1792).
- 1760: Jiel Lucretia Mott: jelodan vomagitätas Lamerikänik.
- 1876: Hiel Wilhelm Pieck: presidan balid Lofüda-Deutäna (äd. ün 1960).
- 1883: Hiel Clement Attlee: primaninisteran Regäna Pebalöl (äd. ün 1967).
- 1892: Hiel J. R. R. Tolkien: lautan Linglänik (äd. ün 1973).
- 1929: Hiel Sergio Leone: biomagodemidilekan Litaliyänik (äd. ün 1989).
- 1946: Hiel John Paul Jones: musigan ä liman musiganefa: Led Zeppelin.
- 1956: Hiel Mel Gibson: dramatan ä dilekan Laustralänik.
Deadams[redakön • redakön fonäti]
- 235: Papal: St. Anterus (md. nesevädik).
- 1098: Hiel Walkelin: Normänan balid, kel ävedom bijop di Winchester (md. nesevädik).
- 1322: Reg: Philippe V Fransäna (pm. ün 1293).
- 1437: Jiel Catherine di Valois: jimatan rega: Henry V Lingläna (pm. ün 1401).
- 1543: Hiel Juan Rodriguez Cabrillo: letävan Portugänik (pm. ün 1499).
- 1571: Hiel Joachim II Hector: Davälan di Brandenburg (pm. ün 1505).
- 1641: Hiel Jeremiah Horrocks: stelavan Linglänik (pm. ün 1618).
- 1656: Hiel Mathieu Molé: bolitan Fransänik (pm. ün 1584).
- 1701: Plin: Louis I Monakäna (pm. ün 1642).
- 1785: Hiel Baldassare Galuppi: noatädan Litaliyänik (pm. ün 1706).
- 1875: Hiel Pierre Larousse: redakan Fransänik (pm. ün 1817.)
- 1882: Hiel William Harrison Ainsworth: lekonedilautan Linglänik (pm. ün 1805).
- 1903: Hiel Alois Hitler: fatan hiela Adolf Hitler (pm. ün 1837.)
- 1931: Hiel Joseph Joffre: general Fransänik (pm. ün 1852).
Zäladels[redakön • redakön fonäti]
- Zäladel jisaludana: Geneviève.
- Zäl stimü el Pax (Lampörän Romänik).
- Neit degid ä del zülid kritida (pro kritanef Vesüdänik).