Yanul 5
← dekul Yanul febul→ | ||||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | ||||
Dels valik yela |
Yanul 5 binon del 5id yela ma kaled hiela Gregorius. Dabinons nog dels 360 (361 in vüpladotayels) jü fin yela.
Jenots veütik[redakön • redakön fonäti]
- 1066: Hiel Edward: Koefan: reg Lingläna ädeadom.
- 1477: Lekomip di Nancy: hiel Charles: Boldan pädeidom e Burgundän ävedon dil Fransäna.
- 1500: Dük: Ludovico Sforza äkonkerom zifi: Milano.
- 1527: Hiel Felix Manz: dugan grupa blunedanas in Zürich, päcödetadeidom medü nöyam.
- 1554: Lefil gredik ädistukon dili zifa: Eindhoven, in Nedän.
- 1675: Lekomip di Colmar: milit Fransänik ävikodon Brandenburgäni.
- 1757: Hiel Louis XV: reg Fransäna no pädeidom dub sasenasteifül hiela Robert-François Damiens: pösod lätik, kel päcödetadeidom in Fransän bai metod jeikik vönaoloveik deadapönoda ettimo nog pägeböla üfü regisasen.
- 1759: Hiel George Washington ämatikom ko jiel Martha Dandridge Custis.
- 1781: Levolutakrig Lamerikänik: zif: Richmond, in tat: Virginia, päfilükon fa milit Linglänik cifamü hiel Benedict Arnold.
- 1895: Jenet: Dreyfus: fizir Fransänik: Alfred Dreyfus äperom diniti okik e päxilom jü fin lifüpa okik lü fanäböp su Nisul Diaba.
- 1896: Gased Lösteränik änunon, das hiel Wilhelm Roentgen itüvom soti stralama, kels poso ösevädikons äs strals-X.
- 1900: dugan Lireyänik: John Edward Redmond äbegom pöpi okik ad volutön ta guver Linglänik.
- 1909: Kolumbän zepon liväti Panamäna.
- 1914: Kompenät: Ford änunom vobadeli jöldüpik e lemesedi smalikün dolaras 5 a vobadel.
- 1918: El Freier Ausschuss für einen deutschen Arbeiterfrieden (Komitetanef libik pro püd vobanas Deutänik), kel poso ävedon Palet Natasogädimik, päfünon in Bremen.
- 1933: Bumam Pona: Golden Gate äprimon in San Francisco.
- 1945: Balatam Sovyätik äzepon reiganefi kobädimik nulik Poläna.
- 1968: Hiel Alexander Dubček ävedom Sekretan Balid Zänakomitetanefa Paleta Kobädimik Tsyegoslovakäna: Florüp di Praha äprimon.
- 1972: Hiel Richard Nixon: Presidan Lamerikänik äbüedom primön programi elas space shuttle.
- 2005: El Eris: nänaplanet gretikün jünu sevädik in solasit pätüvon fa kvip stelavans: hiel Michael E. Brown, hiel Chad Trujillo e hiel David L. Rabinowitz yufü magods pifotograföl in Küpedöp: Palomar tü 2003 tobul 21.
Moteds[redakön • redakön fonäti]
- 1209: Hiel Richard: dük balid ela Cornwall ä Lampörän Romänik saludik (äd. ün (1272).
- 1548: Hiel Francisco Suarez: godavan Spanyänik (äd. ün 1617).
- 1592: Hiel Shah Jahan: Lampörän Lindäna (äd. ün 1666).
- 1762: Jiel Contanze Mozart: jimatan hiela Wolfgang Amadeus Mozart (äd. ün 1842).
- 1834: Hiel William John Wills: letävan Linglänik Stralopa (äd. ün 1861.)
- 1846: Hiel Rudolf Christoph Eucken: lautan Deutänik, kel ädagetom premi: Nobel (äd. ün 1926).
- 1876: Hiel Konrad Adenauer: bolitan Deutänik (äd. ün 1967).
- 1909: Hiel Stephen Kleene: matematan Lamerikänik (äd. ün 1994).
- 1921: Hiel Friedrich Dürrenmatt: lautan Jveizänik (äd. ün 1990).
- 1932: Hiel Umberto Eco: lautan Litaliyänik.
- 1938: Reg: Juan Carlos I Spanyäna.
- 1946: Jiel Diane Keaton: dramatan Lamerikänik.
Deadams[redakön • redakön fonäti]
- 842: Hiel Al-Mu'tasim: kalifan (pm. ün 794).
- 1066: Edward: Koefan, Reg Lingläna (pm. ün 1004).
- 1387: Reg: Pedro IV Laragonäna (pm. ün 1319).
- 1465: Hiel Charles: dük di Orléans: poedan Fransänik (pm. ün 1394).
- 1589: Jiel Caterina de' Medici: jimatan rega: Henri II Fransäna (pm. ün 1519).
- 1762: Jilampöran: Yelizaveta Rusäna (pm. ün 1709).
- 1910: Hiel Léon Walras: konömavan Fransänik (pm. ün 1834).
- 1933: Hiel Calvin Coolidge: presidan 30id Lamerikäna (pm. ün 1872).
Zäladels[redakön • redakön fonäti]
- Neit degtelid ä del degbalid kritida.
- Zäladel saludanas:
- John Neumann
- Simeon Stylites
- papal: Telesphorus.