Yanul 4
← dekul Yanul febul→ | ||||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | ||||
Dels valik yela |
Yanul 4 binon del 4id yela ma kaled hiela Gregorius. Dabinons nog dels 361 (362 in vüpladotayels) jü fin yela.
Jenots veütik[redakön • redakön fonäti]
- 46 b.K.: Hiel Titus Labienus ävikodom hieli Julius Caesar pö Lekomip di Ruspina.
- 871: Lekomip di Reading: hiel Ethelred of Wessex äkomipom, ab pävikodom fa milit Danänik.
- 1490: Jiel Anna Bretänik änunof, das alutan, kel ökomipon flanü reg Fransäna, pölelogom as döbik tefü krim taregik.
- 1493: Hiel Christophorus Columbus älüvom Voli Nulik ed äfinükom tävi balid oka.
- 1642: Reg: Charles I Lingläna äsedom soldatis ad fanäbükön dailanis, kelos ädugon poso lü sifakrig.
- 1698: Dil gretikün ledoma di Whitehall in London (cifaliföp regas Linglänik) pädistukon dub lefil.
- 1717: Nedän, Linglän e Fransän ädispenons Lefedi Kilik.
- 1762: Linglän äsagon Spanyäne e Repüblike: Napoli krigi.
- 1841: Hiel Samuel Colt äselom pistoli balid oka guveranefe Lamerikäna.
- 1854: Nisuls: McDonald pätüvons fa hiel William McDonald: käpten nafa: Samarang.
- 1856: Leböb di New York maifükon voböpi balid oka nilü el Wall Street.
- 1878: Zif: Sofia älivätikon de Lampörän Türkänik.
- 1896: El Utah ävedon Tat 45id Lamerikäna.
- 1944: Volakrig Telid: Tölat: Carpetbagger: sed (flitömo) vafas e blünotas komipanes taduna Yuropik äprimon.
- 1944: Volakrig Telid: Lekomip di Monte Cassino äprimon.
- 1948: Mianmarän (attimo Birmän) ägegeton liväti de Regän Pebalöl.
- 1951: Krig Tsyosenänik: milits Tsyinänik e Nolüda-Tsyosenänik äkonkerons zifi: Seoul.
- 1958: sinaf: Sputnik 1 ägefalon su tal de zümuf okik (pälejedon tü 1957 tobul 4).
- 1959: El Luna 1 ävedon sinaf balid nilädü Mun.
- 1974: Presidan Lamerikänik: Richard Nixon ärefudom ad givön dokümis peflagöl fa Komitetanef: Watergate.
Moteds[redakön • redakön fonäti]
- 1077: Lamöran: Zhezong dünasta: Song (äd. ün 1100).
- 1334: Hiel Amadeus Vi di Savoie (äd. ün 1383).
- 1581: Hiel James Ussher: lebijop Lireyänik (äd. ün 1656).
- 1643: Hiel Isaac Newton: matematan ä natavan Linglänik (äd. ün 1727).
- 1664: Hiel Lars Roberg: füsüdan Svedänik (äd. ün 1742).
- 1785: Hiel Jakob Grimm: pükavan ä literatan Deutänik (äd. ün 1863).
- 1809: Hiel Louis Braille: datuvan Fransänik penamamod: braille (äd. ün 1852).
- 1813: Hiel Isaac Pitman: datuvan Linglänik stenografa: Pitman (äd. ün 1897).
- 1932: Hiel Carlos Saura: biomagodemidilekan Spanyänik
Deadams[redakön • redakön fonäti]
- 1248: Reg: Sancho II Portugäna (pm. ün 1207).
- 1428: Hiel Frederick I: Davälan Saxäna (pm. ün 1370).
- 1564: Hiel Hosokawa Ujitsuna: militilebüdan Yapänik (pm. ün 1514).
- 1752: Hiel Gabriel Cramer: matematan Jveizänik (pm. ün 1704).
- 1825: Reg: Ferdinand I elas Sizilia Tel (pm. ün 1751).
- 1863: Hiel Roger Hanson: general Lamerikänik (Konfedik) (pm. ün 1827).
- 1877: Hiel Cornelius Vanderbilt: büsidan Lamerikänik (pm. ün 1794).
- 1941: Hiel Henri Bergson: filosopan Fransänik, kel ägetom premi: Nobel (pm. ün 1859).
- 1960: Hiel Albert Camus: filosopan ä lautan Fransänik in Lalgerän pimotöl (pm. ün 1879).
- 1961: Hiel Erwin Schrödinger: füsüdan Lamerikänik, kel ägetom premi: Nobel (pm. ün 1887).
- 1965: Hiel T. S. Eliot: lautan Lamerikänik, kel ägetom premi: Nobel (pm. ün 1888).
Zäladels[redakön • redakön fonäti]
- Zäladel natik in Mianmarän.
- Zäladel jisaludana: Elizabeth Ann Seton.
- Neit degbalid ä del degid kritida.