Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 36,702. (Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)
Yeged adelo pevälöl
Hiel Muhammad ibn Mūsā al-Khwārizmī äbinom matematan, stelavan, strologan ä taledavan slamik Pärsänik. Pämotom zao ün 780 in zif: Khwārizm (atimo Khiva, in Lusbekän) ed ädeadom zao ün 850. Ävobom dü lifüp ti lölik oka as nolavan in Dom Sapa in Bagdad.
Lebuk omik: Al-Kitāb al-mukhtaṣar fī hīsāb al-ğabr wa’l-muqābala („Buk pebrefüköl dö kalkulam medü lölöfükam e leigavetükam“) äbinon buk balid dö tuveds sitöfik leigotas lienöfik e kvadöfikas. Sekü atos, palecedom fatan lalgebrada kobü hiel Diophantus. Tradutods lebuka votik oma: Kalkulav, dö numatasit Lindänik, änüdugons ini Vesüdän degnumatasiti ad penön numis. Ärevidom ed ägudükumom lebuki: Taledav hiela Ptolemaios. Älautom i vobotis anik dö stelav e strolog.
Keblünots omik noe äflunons levemo matemati, abi äjäfons vödiks nulik pro püks vola. Vöd: lalgebrad dekömon de el al-jabr: bal numatamas tel, kelis ägebom in lebuk oka ad tuvedön leigotis kvadöfik. Vöd: lalgorit dekömon de el Algoritmi: fom latinik nema omik. De nem omik dekömons i vöd Spanyänapükik: guarismo e vöd Portugänapükik: algarismo, bofiks sinifü „numat“. (Yeged lölik)
...das Volapükamuf äninädon vomis jäfedik, soäsä jiel Henriette Wolter, kel päcälof fa Schleyer as cif balid pro Nolüda-Deutän, jiel Marie Johanna Verbrugh, kel älautof tidodemi gretik Volapüka pro Nedänans äsi penädis votik mödik, jiel Maria Tommasi, kel ädunof otosi pro Litaliyänans, u jiel Anna Petersen, kel ävedof presidan balid Volapükakluba di Thoreby (Danän) timü fün onik? (Ekö! lised jivolapükanas famik.)
Kötetavan famik: ‚Joseph Lister‛ (1827-1921) pävokom seimna ün neit fa man vemo liegik. Atan ägetedom ko seifs e plons mödiks sanani ün slip balid omik petupöli:
„Ag! o ‚doctor‛! senob obi so lejekiko badiko, kredob, das deadob.“
Sanan ävestigom malädani, e pos vestig äsagom nenmiseriko: „Elautol-li ya tästumi olik?“
„No!“ malädan ägespikom äpaelikölo. „Cedol-li üfo, das ...“
„Lio notaran olik panemom-li?“
„Söl X binon notaran obik, ab, o ‚professor‛ gudikün obik!...“
„Büedolöd vokön omi!“
„Lebegolöd ole, o ‚professor‛! binob nog so yunik.“
„Büedolöd kömön omi, ed i fati olik e sonis bofik olik!“
„Mutob-li täno deadön jenöfiko?“
„Nö! ab no vilob binön viktim balik, kel peramenom fa ol aneito se bed okik demü nos.“