Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 36,709. (Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)
Yeged adelo pevälöl
Elaf Sinopterus (siämü „flitäm Tsyinänik“) äbinon pterosaur famüla: Tapejaridae lurooda: Pterodactyloidea, kel älifon ün prim Kretata (Barremian-Aptian). Fösils onik pätuvons in Fomam di Yixian (Jiufotang) nilü Chaoyang, in provin: Liaoning, in Tsyinän. Bids bal jünu penemons. El Sinopterus binon famik sekü kran proporiko gretik, kel labon honedi tipik (sümik ad ut bödas), kräst bomik lunik, kel primon lä fomaxül geilik e stäänikon ve zänod krana jü pün pödü kran, ed i def tutas.
Bid patedik: S. dongi, pestabon su fösil: IVPP V13363: bomem ti lölöfik labü yoins. Kran fösila at älabon lunoti mö zimmets 17, e flitämatenot pätaxeton mö mets 1,2. Lautans ämoboms, das äbinon valifidaf, ed äküpetoms, das binon pterosaur balid famüla: Tapejaridae plödü Brasilän petuvöl, e bomem binon vönädikün ä lölöfikün famüla at. Bid telid: S. gui sevädon stabü BPV-077: bomem votik ti lölöfik se fomam ot; difon de bid patedik tefü propors ömik, e labon gretoti mö 60% uta bida patedik. Timü bepenam okik, äbinon pterosaur nentutik smalikün se Fomam di Jiufotang. (Yeged lölik)
...das Volapükamuf äninädon vomis jäfedik, soäsä jiel Henriette Wolter, kel päcälof fa Schleyer as cif balid pro Nolüda-Deutän, jiel Marie Johanna Verbrugh, kel älautof tidodemi gretik Volapüka pro Nedänans äsi penädis votik mödik, jiel Maria Tommasi, kel ädunof otosi pro Litaliyänans, u jiel Anna Petersen, kel ävedof presidan balid Volapükakluba di Thoreby (Danän) timü fün onik? (Ekö! lised jivolapükanas famik.)
Bal lesonas dünasta Linglänik ämuton ün yun okik, leigoäsä kadets votik, dünädön su julanaf. Tü del seimik lebüdan äkomitom ome ad kalkulön kuratiko stanedi nafa. Ven äblümom ko atos, lebüdan äluxamom kalkuli omik.
„Mutob begön ore, o löpätal! ad deükön leigedahäti orik,“ lebüdan äsagom fino.
„Dalob-li säkön sekü kod kinik?“ leson stunik ägespikom.
„Bi ma kalkul orik, o löpätal! tü timül at nünafobs ini leglüg di ‚Westminster‛.“