Cifapad

Se Vükiped: sikloped libik


Benokömö ini Vükiped: sikloped libik, keli alan dalon redakön.

Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 36,805.
(Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)

Yeged adelo pevälöl

Hiel Jimi Hendrix (1942 novul 271970 setul 18) äbinom gitaran, kanitan ä kanitilautan Lamerikänik. El Hendrix palecedom bal gitaranas letälenikün ä flunilabikünas jenotema musigastüla: rock. Pos benosek in Linglän, ädagetom fami zi vol lölik pos kompenam omik pö el Monterey Pop Festival yela: 1967. Poso, el Hendrix äkompenom i pö el Woodstock Festival famik yela: 1969.

El Hendrix äyufon ad jafön kaeni nulik: el guitar feedback, kelos älüükon ini musig utosi, kelos büo äbinon ton no vipabik. Ägebom ed ävölfom nulodis e flunis stülanas ela blues äs hiels B.B. King, Muddy Waters, Albert King e T-Bone Walker, ed ägudükumom stüli okik stabü gitarans äs hiels Curtis Mayfield, Steve Cropper e Cornell Dupree, äsi stabü el jazz vönaoloveik. Pats anik posödöfa städik tuik oma ba dekömons de uts ela Little Richard, ko kel ävobom brefüpo as liman musiganefa ela Richard: The Upsetters. Palecedos i, das el Hendrix päflunom fa hiel Pete Townshend grupa: The Who, kel äkaniton in London ven el Hendrix äprimom karieri okik us ün 1966. Hiel Carlos Santana emobom, das musig ela Hendrix ba peflunon fa blud lindiyanik oma. (Yeged lölik)

Magod avigo pevälöl

El Rund um die Welt / Zi vol lölik äbinon Volapükagased Lösteränik, redakü S. Lederer.

Sevol-li, ...

Leyans veütikün

Coged dela

In ‚Wien‛ konoy cogi bolitik sököl: Timü konfer in ‚Moskva‛, el ‚Marshall‛ älofom zigarülis se bokod largentik labü nüpenäd sököl: „Lü kevoban digik obik. Presidal: ‚Truman‛.“ Brefüpo pos atos el ‚Bevin‛ äbläfom atosi me lof se zigarüliär, ini kel pigavos: „As dan ministerane dinädas foginänik oka demü vobod nendemädik omik. Ministeran-Presidan: ‚Attlee‛.“ El ‚Molotov‛, kel no ävilom pödablibön, fino äzüramenom bokodi goldik labü diamains, in kel äkanoy reidön: „Lü el ‚Schwarzenberg‛ gudikün okik. Lampör: ‚Franz Joseph‛.“

Volapükagased pro Nedänapükans 1957, nüm: 1, pad: 3.

Kis binon-li Volapük?

de Erklärungen für Deutschsprechende
fr Explications pour francophones
pl Objaśnienia dla polskojęzycznych
nl Uitleg voor Nederlandstaligen
eo Klarigo por Esperanto-parolantoj
en Clarification for English speakers
es Aclaración para hispanohablantes
ru Объяснение для русскоговорящих
it Spiegazioni in lingua italiana
ja 日本語話者の皆様へ
Vükiped in yufapüks votik
Esperanto
Esperanto
Ido
Ido
Interlingua
Interlingua
Interlingue
Interlingue
Kotava
Kotava
Lingua Franca Nova
L.F.N.
Lojban
Lojban
Novial
Novial
Svistaproyegs
Vükiped Vükiped
Sikloped libik
Vükivödabuk Vükivödabuk
Vödabuk ä vödadiv
mödapükik
Vükibuks Vükibuks
Tidabuks glatik
Vükisots Vükisots
Registar pro nima-
e planasots dabinöls
Vükiniver Vükiniver
Tidastums e
tidaduns glatiks
Vüsisaitots Vükisaitot
Konlet saitotas
Vükifonät Vükifonät
Bukem ninäda
libik
Vükinuns Vükinuns
Nuns ninädalibik
lätikün
Kobädikos Kobädikos
Nünamakanäds
kobädik
Meta-Wiki Meta⸗Vüki
Kevoböp pro proyegs
valik fünoda: Wikimedia